EU:s dataförordning – Data Act – trädde i kraft för ett år sedan, den 12 september 2025, och gav industriföretag rätt till den data som deras egna produktionsmaskiner och sensorer samlar in – inte bara till tillverkarens moln. Ett år senare är den rätten hos många fortfarande outnyttjad: maskininköp görs fortfarande utan villkor om att data ska göras tillgängligt. Med rätt partner kan det vändas till något annat: data tas om hand och delning med tredje part sköts på ett säkert sätt, som en del av samma helhet som övrig åtkomsthantering i produktionsnätverket.
Vad rätten innebär
Data Act gäller nätverksanslutna enheter: sensorer i produktionslinjer, styrsystem för maskiner – allt som samlar in data om sin användning. Förordningen ger det företag som köpt en enhet rätt att få tillgång till rådata, kostnadsfritt och i realtid när det är möjligt, samt att överföra den till en valfri tredje part – till exempel sin egen underhållspartner.
Ett praktiskt exempel: om fabrikens CNC-maskiner samlar in data om drifttid och förslitning, tillhör den datan det företag som köpt maskinerna – inte enbart tillverkaren, vars eget moln kanske är standarddestinationen för datan. Företaget kan kräva tillgång till datan och använda den till exempelvis planering av förebyggande underhåll, eller konkurrensutsätta underhållet i stället för att vara låst till tillverkarens egna tjänster.
Rätten är känd – möjligheten används inte
Många industriföretag vet att rätten att öppna upp data finns, men få har ännu hunnit bygga upp en praktisk lösning kring den. Bakom detta döljer sig dock en affärsmöjlighet som växer för varje dag: data genereras kontinuerligt, och varje oanvänd månad är förlorad information – till exempel om maskinernas tillstånd eller hur effektivt de används.
Det är här en bra IT-partner gör skillnad. En kompetent partner går igenom vilken data er utrustning faktiskt producerar, bygger en säker åtkomstväg för den och hjälper er att omvandla den till konkret nytta – till exempel för förebyggande underhåll eller konkurrensutsättning av serviceavtal. På så sätt uppfylls kraven och affärsnyttan realiseras samtidigt – korrekt hanterat och säkert.
Maskindatan som del av inköpsförhandlingarna
Den outnyttjade rätten syns tydligast vid maskininköp. När en fabrik nu köper ett nytt sensorsystem eller en styrenhet för produktionslinjen bör villkoren för dataöppning redan ingå i inköpsförhandlingen. Annars köper man återigen en enhet som som standard låser datan i tillverkarens eget moln – och frågan åtgärdas inte förrän vid nästa investeringsrunda, flera år senare.
En sak är värd att kontrollera separat: om maskinerna även samlar in data kopplad till anställda – till exempel identifiering av maskinoperatörer eller schemauppgifter – gäller utöver Data Act även GDPR, och behandlingen kräver en egen, separat rättslig grund.
Öppnad data är också en ny ingång till produktionen
Data Acts rättigheter bör ses från båda hållen. När era maskiners data öppnas för tredje parter, till exempel en underhållspartner eller en aktör på eftermarknaden är varje part som beviljas åtkomst samtidigt en ny väg in mot ert produktionsnätverk. Det är i praktiken samma fråga som industriföretag redan har på bordet till följd av NIS2-regleringen: vem har tillgång till vad, och hur är produktionsnätverket segmenterat så att en partners åtkomst till data inte innebär åtkomst till allt annat?
Om en underhållspartners system utsätts för ett intrång och det är direktkopplat till era maskiners dataflöde kan intrånget sprida sig vidare till er sida.
Vad ni bör göra nu
Tre konkreta åtgärder räcker för att komma igång:
- Se till att villkor för dataöppning ingår redan i nästa maskininköps anbudsförfrågan.
- Kartlägg tillsammans vilken data ni redan har tillgång till och hur ni kan dra nytta av den – till exempel inom underhåll.
- Definiera en egen, avgränsad åtkomst för varje datamottagare: partnern ser och får exakt den data den behöver, utan direkt koppling till hela produktionsnätverket. Samma princip gäller redan för övrig extern åtkomst till produktionsmiljön.
Data Act är inte längre någon nyhet – men den är fortfarande olöst hos de flesta industriföretag. Fjolårets ”det ordnar vi senare” håller gradvis på att bli både en förlorad möjlighet och en okontrollerad risk, och det går allt snabbare ju längre frågan lämnas på bordet.
Källa: Europeiska unionens dataförordning (Data Act), i kraft från den 12 september 2025.